För dig som är anhörig till någon med bipolär sjukdom
Att stå nära någon som lever med bipolär sjukdom kan vara en känslomässig berg- och dalbana. Många anhöriga känner en blandning av kärlek, frustration, oro och maktlöshet. Att förstå vad din närstående går igenom och vad du själv kan göra är avgörande både för deras välbefinnande och för ditt eget.
Här har vi samlat kunskap, råd och resurser som kan hjälpa dig att navigera i en ofta komplex och utmanande situation. Kom ihåg: du är inte ensam.
Vad innebär bipolär sjukdom?
Bipolär sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som påverkar humöret. Det innebär att en person växlar mellan maniska eller hypomaniska faser (förhöjt humör och energi) och depressiva faser (nedstämdhet och låg energi). Mellan dessa episoder kan personen ofta ha långa perioder av stabilitet.
Som anhörig är det viktigt att förstå att dessa humörsvängningar inte är något din närstående kan kontrollera. Det handlar inte om att "ta sig samman" – det är en sjukdom som kräver professionell behandling och ett långsiktigt stöd från omgivningen.
Din roll som anhörig
Din närstående behöver både kärlek och praktiskt stöd, men din roll som anhörig handlar också om att hitta en balans mellan att hjälpa andra och ta hand om dig själv. Här är några konkreta sätt du kan göra skillnad:
Informera dig om sjukdomen
Läs på om bipolär sjukdom. Genom att förstå diagnosen kan du få en bättre bild av vad din närstående går igenom och hur du kan stötta.
Var en lyhörd samtalspartner
Lyssna utan att döma eller försöka fixa situationen. Bara att få känna sig hörd kan vara en enorm lättnad för den som mår dåligt.
Hjälp till med struktur och rutiner
Personer med bipolär sjukdom kan ha svårt att hålla struktur i vardagen, särskilt under sjukdomsperioder. Du kan hjälpa till med att skapa och upprätthålla rutiner.
Lär dig känna igen tidiga varningstecken
Många anhöriga blir med tiden bra på att se tecken på att en manisk eller depressiv period är på väg. Tidig intervention kan hjälpa till att förhindra att episoden förvärras.
Vanliga utmaningar för anhöriga
Känslomässig belastning
Du kan känna frustration eller maktlöshet när din närstående inte mår bra. Det är viktigt att erkänna dessa känslor som normala och söka stöd vid behov.
Oro för framtiden
Det är naturligt att känna oro för hur sjukdomen kommer påverka er relation, din närståendes arbete eller ekonomi. Genom att skapa en stabil stödstruktur kan ni minska dessa risker.
Social isolering
Många anhöriga upplever att de själva blir isolerade när deras närstående är sjuk. Det är viktigt att du hittar egna sociala sammanhang där du kan få energi.
Det är viktigt att ta hand om sig själv också! Här kan du hitta mer information om själv hjälp.
När tvångsvård kan bli nödvändig
I vissa situationer, särskilt när din närstående befinner sig i ett maniskt eller psykotiskt tillstånd, kan det bli nödvändigt att ansöka om tvångsvård. Detta är ofta en sista utväg när personen inte kan förstå sin egen situation eller är en fara för sig själv eller andra.
Tvångsvård regleras av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och kan bli aktuellt om följande kriterier är uppfyllda:
- Personen lider av en allvarlig psykisk störning (som bipolär sjukdom i mani eller psykos).
- Personen behöver psykiatrisk vård som inte kan ges frivilligt.
- Personen utgör en fara för sig själv eller andra, eller riskerar att allvarligt försämras utan vård.
Hur går man tillväga för att ansöka om tvångsvård?
Kontakta sjukvården
Om du misstänker att din närstående behöver tvångsvård ska du kontakta psykiatrin i din region. De flesta regioner har jourmottagningar för psykiatri som är öppna dygnet runt. Om situationen är akut kan du antigen söka hjälp via vår akut sida eller direkt ringa 112
Beskriv situationen
Var tydlig när du pratar med vårdpersonal. Förklara varför du tror att din närstående behöver tvångsvård, till exempel om de:
- Uppvisar farligt eller riskabelt beteende
- Har hallucinationer eller vanföreställningar
- Vägrar vård trots att de tydligt mår mycket dåligt
Läkarbedömning
En läkare behöver göra en bedömning för att fastställa om tvångsvård är nödvändig. Om läkaren anser att kriterierna för tvångsvård är uppfyllda, skrivs ett vårdintyg som är grunden för att personen ska kunna bli inlagd.
Beslut om tvångsvård
Efter att personen blivit inlagd måste en chefsöverläkare inom 24 timmar besluta om tvångsvården ska fortsätta. Beslutet baseras på vårdintyget och en ny bedömning.
Att tänka på som anhörig vid tvångsvård
Det är inte ditt fel
Att ansöka om tvångsvård kan vara svårt och skuldbelagt. Kom ihåg att detta handlar om att skydda din närstående och ge dem nödvändig vård.
Var beredd på motstånd
Många i mani eller psykos förstår inte sitt tillstånd. Det är viktigt att behålla lugnet och låta vårdpersonalen hantera situationen.
Ta hand om dig själv
Processen kan vara känslomässigt krävande. Se till att du har stöd från andra anhöriga, vänner eller professionella.
Mobila psykiatriska team och läkarbedömning på plats
I många regioner i Sverige finns det mobila psykiatriska team som kan åka ut till personer i behov av akut psykiatrisk vård. Dessa team består vanligtvis av sjuksköterskor, läkare och annan psykiatrisk personal som kan göra en initial bedömning på plats och avgöra om personen behöver tvångsvård eller annan form av stöd.
När kan detta bli aktuellt?
- Din närstående vägrar lämna hemmet eller en annan plats för att uppsöka vård.
- Situationen är akut, och du som anhörig bedömer att personen är en fara för sig själv eller andra.
- Du misstänker att personen befinner sig i ett maniskt, psykotiskt eller allvarligt depressivt tillstånd.
Hur kontaktar man ett mobilt psykiatriskt team?
- Ring psykiatriska jourmottagningen eller titta på vår sida om akut hjälp.
- Förklara tydligt varför en akut bedömning på plats är nödvändig.
- Vid omedelbar fara, ring 112.
Vad händer när läkaren kommer till platsen?
Initial bedömning:
Läkaren pratar med personen och gör en medicinsk och psykiatrisk bedömning.
Beslut om vårdintyg:
Om läkaren bedömer att kriterierna för tvångsvård är uppfyllda enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), kan de utfärda ett vårdintyg direkt på plats.
Transport till vårdinrättning:
Om tvångsvård krävs, ansvarar vården för att personen transporteras till en psykiatrisk enhet. I vissa fall samarbetar vården med polisen eller ambulanssjukvården.
Vad kan du som anhörig göra under tiden?
Håll dig lugn:
Försök att undvika att eskalera situationen. Förklara för din närstående att det mobila teamet är där för att hjälpa.
Förbered information:
Ha detaljer om din närståendes medicinska historia, aktuella symtom och eventuella tidigare vårdkontakter redo för att underlätta bedömningen.
Ta hand om dig själv:
Att hantera sådana situationer kan vara känslomässigt påfrestande. Sök stöd från andra anhöriga eller vänner om möjligt.
Finns det mobila psykiatriska team i hela Sverige?
Mobila psykiatriska team finns i de flesta regioner, men tillgången varierar. Vissa regioner har välutbyggda team som är tillgängliga dygnet runt, medan andra har mer begränsade resurser. Det är viktigt att kontakta psykiatrin i din region för att få information om vad som gäller där du bor.
Att vara anhörig till någon med bipolär sjukdom kan vara tufft, men du är inte ensam i din situation. Genom att söka stöd, bygga kunskap och ta hand om dig själv kan du vara en värdefull resurs för din närstående samtidigt som du skyddar ditt eget välmående.
Organisationer som kan hjälpa dig
Balans Riks
Balans är en rikstäckande ideell patient- och anhörigorganisation för personer med bipolär sjukdom, depression och andra psykiska ohälsotillstånd. De erbjuder stöd, information och gemenskap för både drabbade och anhöriga.
Anhörigas Riksförbund
Anhörigas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som stödjer anhöriga och anhörigvårdare oavsett ålder, kön eller diagnos. De arbetar för att förbättra anhörigas situation genom opinionsbildning och erfarenhetsutbyte.
Mind
Mind driver Föräldralinjen, en stödlinje för föräldrar och andra vuxna som är oroliga för barn eller ungdomar. De erbjuder anonymt och kostnadsfritt stöd via telefon och chatt, och arbetar för psykisk hälsa och att förebygga psykisk ohälsa och självmord.
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
NSPH är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom psykisk hälsa. De arbetar för att människor med psykisk ohälsa ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhället på jämlika villkor.
SPES
SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) är en rikstäckande organisation som stödjer efterlevande vid självmord och arbetar för att förebygga suicid. De erbjuder samtalsstöd, träffar och olika aktiviteter för efterlevande.
Barnens Rätt i Samhället
BRIS är en barnrättsorganisation som stöttar barn och unga, mobiliserar samhället och påverkar beslutsfattare för ett bättre samhälle för barn. De erbjuder professionellt samtalsstöd via telefon, chatt och mail för barn upp till 18 år.
Suicide Zero
Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. De sprider kunskap, bedriver opinionsbildning och stödjer forskning för att förebygga psykisk ohälsa och självmord.
Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga
NKA är ett expertcentrum som arbetar för att utveckla framtidens anhörigstöd. De samlar och sprider kunskap om anhörigfrågor, utvecklar metoder och verktyg för anhörigstöd, samt erbjuder utbildningar och konferenser.